Vid igångsättning används olika metoder beroende på hur livmoderhalsen ser ut, fostrets läge och graviditetens förutsättningar. Syftet är att starta förlossningen när den inte gör det av sig själv, men när det inte längre är lämpligt att vänta.

Om livmoderhalsen är omogen kan man använda läkemedel som påverkar livmoderhalsen så att den förkortas och mjukas upp. I vissa fall används en ballongkateter, som förs in i livmoderhalsen och sitter där en begränsad tid för att skapa mekanisk påverkan. Dessa metoder används oftast i början av en igångsättning.

Om livmoderhalsen är mer förberedd kan man ta hål på hinnorna, vilket innebär att fostervattnet släpps ut vid ett planerat ingrepp. Det görs endast när vissa kriterier är uppfyllda. Om värkarna inte kommer igång efter det kan värkstimulerande dropp användas. Droppet ges stegvis och följs upp av barnmorska eller läkare under förlossningen.

Metoderna används var för sig eller i kombination, och val av metod görs utifrån medicinsk bedömning. Igångsättning kan ibland ta tid, och hela processen följs upp stegvis.

Almas tips 🌿

• Om igångsättning planeras kan du fråga vilken metod som blir första steget.

• Du kan skriva ner vilken metod som används, om du vill följa utvecklingen över tid.

• Du kan också fråga hur ofta man brukar bedöma om metoden ska ändras eller fortsätta.

• Att det tar tid ibland flera dygn vid igångsättning.