Frihet låter så enkelt. Att få välja, bestämma, forma sitt liv. Men när friheten väl finns där – när ingen annan styr – uppstår ofta något oväntat: oro. Ett inre tryck att “använda” friheten på rätt sätt.

Många kvinnor beskriver just det här som en märklig paradox. Längtan efter frihet blandas med en rädsla för tomhet. För när ingen annan längre bestämmer, finns bara du kvar – och med dig kommer alla frågor du inte haft tid att ställa.
“Vad vill jag egentligen? Vad är meningsfullt för mig?”
Frihet utan riktning kan kännas som att stå på en stor äng utan karta.

I fertilitetsfasen, när livet ofta kretsar kring ansvar, relationer och arbete, kan små utrymmen av frihet väcka mer stress än vila. Det handlar inte om svaghet – det är ett tecken på att du längtar efter en frihet med innehåll, inte bara frånvaro av krav.

Almas tips:

Frihet är inte alltid att göra mer – ibland är det att våga vara utan plan.
Börja smått. Sitt med tomheten utan att försöka fylla den. Låt nyfikenhet, inte prestation, leda. Frihet blir lättare att bära när du låter den vara mjuk, inte något du måste bevisa.
Kanske är sann frihet inte att vara utan ansvar – utan att leva utan inre tvång.