En vaginal förlossning är kroppens eget sätt att föda barn, och även om varje förlossning är unik följer den ofta ett tydligt fysiologiskt mönster. Förlossningen delas traditionellt in i tre faser: öppningsskedet, utdrivningsskedet och efterbördsskedet.
Öppningsskedet börjar när värkarna blir regelbundna och påverkar livmoderhalsen. Latensfasen kan vara lång och varierande, medan den aktiva fasen kännetecknas av att livmodertappen utplånas och öppnar sig upp till 10 cm. Barnets huvud roterar och tränger successivt nedåt i bäckenet. Under denna tid arbetar barnmorskan med smärtlindring, positioner och övervakning av barnets hjärtljud.
När kroppen går in i utdrivningsskedet förändras värkarna – de blir mer kraftfulla, och den födande får krystimpulser. Barnets huvud syns successivt i slidöppningen och roterar i rätt riktning för att födas. Här guidar barnmorskan med instruktioner som skyddar bäckenbotten och minskar risken för bristningar. Efter att huvudet fötts följer axlar och kropp, ofta i nästa värk.
Efter födseln kommer barnet upp på bröstet för hud mot hud, vilket stabiliserar andning, temperatur och anknytning. Moderkakan föds i regel inom 5–30 minuter. Blodförlust, livmoderns tonus och eventuella bristningar bedöms direkt.
Vaginal förlossning är ett fysiologiskt, säkert förlopp där barnmorskan är expert på normal födsel och stödjer kroppen att arbeta på bästa sätt.
Almas tips
• Byt position ofta – rörelse hjälper barnet att rotera.
• Följ kroppen i krystfasen – den vet vad den ska göra.
• Hud mot hud direkt är läkande för både barn och förälder.
• Om något oroar dig: säg till direkt. Du är aldrig till besvär.
