Kroppen som en gång kändes självklar börjar plötsligt kännas främmande. Det som tidigare var stabilt förändras nu i takt med att hormonnivåerna skiftar. Östrogenet, som länge varit kroppens tysta stabilisator, börjar sjunka – och med det förändras nästan allt: hudens spänst, sömnen, värmeregleringen, ämnesomsättningen.

Det kan kännas som att man inte längre hinner ikapp sig själv. Kläder sitter annorlunda, energin varierar utan förvarning, och kroppen reagerar på sätt man inte känner igen. För många väcker det frustration, men också sorg. För vem är man när kroppen inte längre beter sig som förr?

Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är en “nedgång” – det är en övergång. Kroppen ställer om till en ny hormonell balans, och det tar tid. Vissa märker förändringen knappt alls, andra känner den i varje cell. Inget är fel, men allt är verkligt.

Socialstyrelsen beskriver klimakteriet som en naturlig fas, men inte en som kvinnor ska behöva “stå ut” med i tysthet. Det finns stöd, behandling och kunskap. Att förstå vad som händer är det första steget till att återfå känslan av kontroll.

Almas råd:

• Lyssna på kroppen – den berättar vad den behöver.

• Sök hjälp om förändringarna påverkar din livskvalitet; det finns behandling.

• Var mild mot dig själv. Det här är inte slutet på något – det är en ny rytm.

Du har inte tappat bort dig själv. Du håller bara på att lära känna dig igen – på ett nytt sätt.