Graviditetsdiabetes uppstår när kroppen inte kan hantera blodsockret lika bra som vanligt under graviditeten. Hormoner från moderkakan gör att kroppen blir mindre känslig för insulin, och vissa behöver mer insulin än kroppen klarar av att producera. Det leder till förhöjda blodsockernivåer. De flesta som får graviditetsdiabetes har inga symtom alls och upptäcker det vid glukosbelastning i vecka 24–28.

En diagnos innebär inte att du gjort något fel. Det handlar om hur kroppen reagerar på graviditetens belastning. Det viktigaste är att blodsockret följs, eftersom stabila nivåer minskar risken för komplikationer som högt fostervikt, kejsarsnitt eller neonatal blodsockersänkning efter födseln.

De flesta kan reglera blodsockret genom kost, regelbundna måltider och rörelse. Du får stöd av barnmorska och ibland diabetesteam för att hitta en struktur som fungerar i vardagen. En del behöver insulinbehandling, och det är helt säkert för både dig och barnet.

Graviditetsdiabetes påverkar också uppföljningen i slutet av graviditeten. Ofta görs extra tillväxtkontroller och ibland rekommenderas igångsättning kring BF om barnet är stort eller blodsockret är svårt att hålla stabilt. Efter förlossningen kontrolleras barnets blodsocker och du får själv lämna nytt glukosprov några månader senare.

Graviditetsdiabetes går nästan alltid över efter förlossningen, men det är bra att veta att risken att få typ 2-diabetes senare i livet är något högre. Hälsosamma rutiner efter graviditeten minskar den risken.

Almas tips

• Ät regelbundna måltider – det stabiliserar blodsockret effektivt.

• Lägg in små promenader under dagen, även 10 minuter gör skillnad.

• Säg till om du känner dig osäker på maten eller blodsockerkontrollerna.

• Efter förlossningen – glöm inte uppföljningen, den är viktig för din framtida hälsa.