Ångest efter förlossningen är mycket vanligt och kan kännas både kroppsligt och mentalt. Många nyblivna föräldrar beskriver en ständig oro: “Tänk om något händer barnet?”, “Gör jag rätt?”, “Varför känner jag mig inte som jag trodde att jag skulle känna?” Ångest är inte ett tecken på att du är en dålig förälder, utan ofta en reaktion på stora hormonförändringar, sömnbrist och den enorma omställning det innebär att få barn.

Symtomen kan vara hjärtklappning, svårt att slappna av, spända muskler, katastroftankar, rastlöshet eller känslan av att inte kunna “stänga av” tankarna. För vissa är ångesten mer kroppslig: tryck över bröstet, illamående eller en känsla av att vara på helspänn. Andra känner sig överväldigade av ansvar eller rädda för att lämna barnet ens för en kort stund.

Ångesten kan förstärkas av yttre faktorer: en tuff förlossning, amningsproblem, bristande stöd, tidigare psykisk ohälsa eller höga krav på sig själv. Det är viktigt att veta att ångest kan vara lika behandlingsbart som fysisk smärta — och att tidigt stöd gör stor skillnad.

Det finns flera vägar till hjälp. Samtal med barnmorska, BVC, psykolog eller vårdcentral kan minska trycket. Att dela tankarna med partner eller närstående kan avlasta. Ibland behövs behandling för att bryta orosspiralen — terapi, stöd i vardagsstruktur eller läkemedel kan hjälpa kroppen att återfå balans.

Sök vård om ångesten påverkar din sömn, hindrar dig från att ta hand om dig själv eller barnet, eller om du känner att tankarna skenar utan att du kan stoppa dem.

Du behöver inte hantera det ensam.

Almas tips

• Dela din oro med någon – tystnad ökar trycket.

• Andas långsamt vid kroppslig ångest; det lugnar nervsystemet.

• Låt någon avlasta med praktiska saker.

• Sök hjälp tidigt – hjälpen kommer snabbare än du tror.