Långsam progress betyder att livmodertappen öppnar sig i ett lugnare tempo än vi förväntar oss, eller att barnet inte riktigt tränger ner trots att värkarna arbetar. Det här är vanligt, särskilt vid första barnet. Det säger ingenting om din förmåga att föda – bara att kroppen tar den tid den behöver.

Det finns många orsaker till att det går långsamt: trötthet, spänningar, oro, barnets position eller oregelbundna värkar. Barnmorskan följer hur öppningen utvecklas, hur värkarna arbetar och hur barnet ligger i bäckenet. Det vi gör är att försöka förstå vad just din kropp behöver för att komma vidare.

Ibland hjälper det att byta position, gå en kort stund, sitta på pilatesboll, duscha varmt eller vila. Många märker att kroppen kommer igång när de får återhämtning eller känner sig tryggare. Smärtlindring kan också hjälpa kroppen att slappna av och arbeta mer effektivt.

Andningen spelar stor roll. Andas lugnt och försök släppa ner axlar och käke — avslappning är bra, och det hjälper oxytocinet att flöda. När kroppen slappnar av får barnet mer utrymme att röra sig och värkarna kan bli mer samordnade.

Om det behövs kan du få värkstimulerande dropp, men det är alltid ett gemensamt beslut. Du ska känna dig delaktig i varje steg och förstå varför vi gör det vi gör.

Almas tips

• Andas lugnt och släpp ner axlar och käke — det stöttar kroppens eget arbete.

• Vila om du är trött; kroppen behöver energi för att fortsätta.

• Säg till om du vill prata om smärtlindring eller behöver mer stöd.

• Långsam progress är normalt. Du gör inget fel.