Vissa människor känner in mer än andra. Du märker direkt när någon är spänd, ledsen eller besviken – även om ingen säger något. Det är som om din kropp läser rummet innan huvudet hinner tänka. Och ibland känns det som att du bär andras känslor inom dig, som om de fastnar där.

Det här är inte att vara “för känslig”. Det är empati – en förmåga att känna av och förstå andra på djupet. Men när empatin blir utan gränser, börjar den kosta på. Nervsystemet reagerar som om allt du känner vore ditt eget: du blir trött, får huvudvärk eller svårt att slappna av.

Många kvinnor har tränats i att ta ansvar för andras mående – i familjen, i arbetet, i relationer. Det gör oss omtänksamma, men också sårbara för att tappa bort var våra egna känslor börjar och slutar.

Almas tips:

Empati är en gåva, men den behöver en ram. Börja öva på att känna med någon, inte åt dem.
När du märker att du blir tung eller spänd efter ett samtal, ta en stund för dig själv. Andas djupt, sträck på kroppen, tänk: “Det här är inte mitt.”
Du kan bry dig utan att bära. Och ibland är det mest kärleksfulla du kan göra att återvända till din egen stillhet.